Hälsopåståenden om kosttillskott: vad EU-rätten tillåter

Vad är ett näringspåstående och vad är ett hälsopåstående?

Ett näringspåstående handlar om energi- eller näringsinnehållet i ett livsmedel, till exempel ”källa till vitamin C”. Ett hälsopåstående kopplar ett livsmedel eller en beståndsdel till hälsa, till exempel ”Vitamin C bidrar till att minska trötthet och utmattning”. Båda regleras i förordning (EG) nr 1924/2006.

Ett påstående är varje budskap eller framställning som inte är obligatoriskt och som antyder att ett livsmedel har särskilda egenskaper, även bilder och symboler (artikel 2.2). För vitaminer och mineraler fastställer bilagan till förordningen två grundläggande näringspåståenden:

Enligt Kontrollwiki är de obligatoriska mängduppgifterna på ett kosttillskott inget näringspåstående, och en neutral uppgift om de ämnen som kännetecknar produkten, till exempel namnet ”Multivitamin”, omfattas inte heller av reglerna för näringspåståenden.

Tänk också på produktnamnet. Ett varumärke eller fantasinamn som kan uppfattas som ett närings- eller hälsopåstående får bara användas om det åtföljs av ett relaterat godkänt påstående (artikel 1.3). Livsmedelsverket ger fantasinamnet ”Energibooster” som exempel på ett allmänt, ospecifikt hälsopåstående.

Var hittar ni de godkända hälsopåståendena?

De godkända påståendena finns i kommissionens förordning (EU) nr 432/2012, som tillämpas sedan den 14 december 2012, och i EU-registret över närings- och hälsopåståenden på Europeiska kommissionens webbplats. Registret visar godkända och icke godkända påståenden och kan exporteras till Excel.

• Bara från förteckningen. Hälsopåståenden är förbjudna om de inte är godkända och införda i EU:s förteckningar (artikel 10.1 i förordning 1924/2006).
• Samma innebörd, samma villkor. En formulering som har samma innebörd för konsumenten som ett godkänt påstående omfattas av samma användningsvillkor (skäl 9 i förordning 432/2012).
• Ert språk. Förordning 432/2012 finns på alla officiella EU-språk. På en etikett för Sverige använder ni den svenska språkversionen, för Finland även den finska.
• Förteckningen ändras. Förordning (EU) 2024/2041 strök till exempel påståendet om monakolin K från rött jästris. Kontrollera den aktuella ordalydelsen före varje tryckning.

Vilka påståenden är godkända för vitamin C, D, K, B6, B12, magnesium, zink och selen?

För dessa åtta näringsämnen innehåller förordning 432/2012 sammanlagt 76 godkända påståenden. Tabellen visar antalet och tröskeln för ”källa” beräknad utifrån referensvärdena i bilaga XIII till förordning (EU) nr 1169/2011:

Ett urval godkända påståenden, ordagrant ur den svenska konsoliderade versionen av förordning 432/2012 (20 augusti 2025):

Alla påståenden ovan har samma användningsvillkor, till exempel för vitamin C: ”Påståendet får endast användas om livsmedel som är åtminstone en källa till vitamin C i enlighet med påståendet [NAMN PÅ VITAMINET/VITAMINERNA]- OCH/ELLER [NAMN PÅ MINERALÄMNET/MINERALÄMNENA]KÄLLA i bilagan till förordning (EG) nr 1924/2006.”

Vissa påståenden har egna villkor. ”Vitamin C bidrar till att bibehålla immunsystemets normala funktion under och efter intensiv fysisk träning” får bara användas för livsmedel som ger ett dagligt intag av 200 mg vitamin C, och konsumenten ska informeras om att den gynnsamma effekten uppnås vid ett dagligt intag av 200 mg utöver det rekommenderade dagliga intaget.

När får ni använda ett påstående?

Ni får använda ett påstående om kosttillskottet innehåller tillräckligt av ämnet och etiketten har de tilläggsuppgifter som krävs.

Betydande mängd. ”Källa” betyder en betydande mängd enligt bilaga XIII del A punkt 2 till förordning 1169/2011. Som regel är det 15 % av referensvärdet per 100 g eller 100 ml, eller per portion om förpackningen bara innehåller en portion. För kosttillskott gäller:

• Livsmedelsverket anser, i Kontrollwiki, att mängdvillkoren för kosttillskott bör sättas i relation till den rekommenderade dagliga dosen, eftersom kosttillskott konsumeras i små mängder; en bedömning måste dock göras i det enskilda fallet. För ”högt innehåll” av järn bör den dagliga dosen enligt Livsmedelsverket innehålla minst 30 % av det dagliga referensintaget (RI), alltså dubbelt så mycket som den betydande mängden.
• Någon bindande EU-gemensam tolkning finns inte. Enligt vår läsning är 15 % av referensvärdet i den rekommenderade dagliga dosen det rimliga sättet att räkna.
• Ämnet måste dessutom finnas i en form som kan tillgodogöras av kroppen (artikel 5.1 c i förordning 1924/2006).

Tilläggsuppgifter (artikel 10.2). Om ett kosttillskott har ett hälsopåstående ska märkningen (eller, om märkning saknas, presentationen och reklamen) innehålla:

1. en uppgift om vikten av en varierad och balanserad kost och en hälsosam livsstil,
2. den mängd av livsmedlet och det konsumtionsmönster som krävs för att uppnå den påstådda effekten,
3. i förekommande fall en uppgift till personer som bör undvika produkten,
4. en lämplig varning för produkter som sannolikt utgör en hälsorisk vid överdriven konsumtion.

Livsmedelsverket föreslår att den obligatoriska uppgiften om varierad kost och uppgiften om hälsosam livsstil kombineras, till exempel: ”Kosttillskott bör inte användas som ett alternativ till varierad kost. Det är också viktigt med en hälsosam livsstil.”

Allmänna påståenden. En hänvisning till allmänna, ospecifika fördelar, som ”för immunförsvaret” eller ”för vitalitet”, får bara göras tillsammans med ett specifikt godkänt påstående (artikel 10.3).

Ämnet, inte produkten. Ett hälsopåstående beskriver vad ett ämne gör. Enligt Kontrollwiki är det inte tillåtet att låta effekten komma från produkten själv, till exempel ”Energibooster bidrar till att minska trötthet och utmattning”.

Vad får ni aldrig påstå?

Oavsett receptur får ni aldrig påstå att ett kosttillskott förebygger, behandlar eller botar en sjukdom (artikel 7.3 och 7.4 i förordning 1169/2011, artikel 6.2 i direktiv 2002/46/EG). Det gäller etiketten, presentationen och reklamen. Ni får inte heller påstå eller antyda att en allsidig och varierad kost inte i allmänhet kan ge tillräckliga mängder näringsämnen (artikel 7 i direktiv 2002/46/EG, 7 § LIVSFS 2023:3). Enligt artikel 12 i förordning 1924/2006 är påståenden inte tillåtna om de:

• antyder att hälsan kan påverkas om man inte äter livsmedlet,
• hänvisar till hur snabbt eller hur mycket man går ned i vikt,
• hänvisar till rekommendationer från enskilda läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal.

Påståenden om minskad sjukdomsrisk är en egen kategori. De får bara användas om de särskilt har godkänts enligt artikel 14 i förordning 1924/2006; förordning 432/2012 innehåller inga sådana. I konsumenträtten är det alltid en otillbörlig affärsmetod att felaktigt påstå att en produkt kan bota sjukdomar (direktiv 2005/29/EG, bilaga I, punkt 17).

Livsmedelsverket påpekar dessutom att en produkt som marknadsförs med påståenden om att förebygga, behandla eller bota sjukdomar kan klassas som läkemedel. Enligt Kontrollwiki anser Livsmedelsverket också att uttryck som ”vetenskapligt bevisad”, ”dokumenterad effekt” eller ”noga undersökt” är vilseledande, eftersom alla godkända påståenden redan har utvärderats.

Varför är ”bättre upptag” inget godkänt påstående?

Ett påstående om bättre upptag eller högre biotillgänglighet är inget godkänt hälsopåstående. I sitt yttrande från 2010 (EFSA Journal 2010;8(10):1743) konstaterade Efsas panel att sådana påståenden gäller den förbättrade biotillgängligheten hos ett näringsämne, inte ett samband mellan ett livsmedel och hälsa som förordning 1924/2006 kräver.

Ni får beskriva formen sakligt, till exempel ”magnesium i liposomal form”. Ni får inte koppla den till större effekt eller använda multiplar som ”2× bättre”. De godkända påståendena ”Vitamin C ökar järnupptaget” och ”Vitamin D bidrar till normalt upptag/utnyttjande av kalcium och fosfor” beskriver näringsämnets roll i kroppen, inte en egenskap hos er produktform. Mer i Liposomala kosttillskott förklarade.

Vad gäller för påståenden om botanicals som står ”on hold”?

Påståenden om växtämnen (botanicals) som Efsa ännu inte har utvärderat, eller som kommissionen ännu inte har behandlat, får fortsätta att användas enligt artikel 28.5 och 28.6 i förordning 1924/2006 (skälen 10 och 11 i förordning 432/2012). Enligt Europeiska revisionsrätten (särskild rapport 23/2024) står 2 078 påståenden om botanicals fortfarande ”on hold”. Även Livsmedelsverket skriver att det tills beslut tagits är tillåtet att göra de påståenden man ansökt om, under vissa förutsättningar.

EU-domstolen begränsade användningen i dom C-386/23 av den 30 april 2025. Till dess att kommissionen har slutfört sin prövning får reklam för ett kosttillskott som består av växtämnen inte innehålla:

• specifika påståenden som beskriver eller hänvisar till psykologiska funktioner eller beteendefunktioner (som humör eller stress),
• hänvisningar till allmänna, ospecifika fördelar för hälsan i allmänhet utan ett godkänt specifikt påstående,

om inte artikel 28.6 i förordning 1924/2006 tillåter dem.

Domen uteslöt inte uttryckligen påståenden ”on hold” om fysiska funktioner. Enligt vår läsning sker användningen av dem på ert eget ansvar och er egen risk. Nationell vägledning kan vara äldre än domen. Det säkrare sättet är att kombinera växten med ett vitamin eller mineral som har ett godkänt påstående.

Gäller reglerna webbplatser, sociala medier och influencers?

Ja. Förordning 1924/2006 gäller påståenden i kommersiella meddelanden, oavsett om de görs i märkning, presentation eller reklam för livsmedel (artikel 1.2). Er webbplats, e-handel, nyhetsbrev och inlägg i sociala medier är kommersiella meddelanden.

• Yrkesmässig publik. I dom C-19/15 (14 juli 2016) slog EU-domstolen fast att förordningen även gäller kommersiella meddelanden som enbart riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal. Enligt vår läsning gäller samma regler därför kataloger till apotek och material till återförsäljare.
• Hyllkantsmärkning. Enligt Kontrollwiki ska hyllkants- och skyltmaterial stämma med märkningen på förpackningen, och kosttillskott bör aldrig placeras så att konsumenter kan uppfatta dem som läkemedel.
• Influencers. Enligt vår läsning är ett betalt inlägg av en influencer reklam för ert varumärke, så samma regler för påståenden gäller. Det kommersiella syftet måste också framgå: enligt direktivet om otillbörliga affärsmetoder (2005/29/EG) är det en vilseledande underlåtenhet att dölja det kommersiella syftet (artikel 7.2), och betalt redaktionellt innehåll som inte anges som sådant är alltid otillbörligt (bilaga I, punkt 11).
• Kundrecensioner. EU-rätten tar inte uttryckligen upp dem. Enligt vår läsning kan recensioner bli ert eget kommersiella meddelande om ni väljer ut, framhäver eller delar dem i marknadsföringen.

Vem kontrollerar reglerna, och vilka är riskerna?

Varje medlemsstat kontrollerar reglerna genom sina egna myndigheter och fastställer sina egna sanktioner. I Sverige sker den offentliga kontrollen av livsmedelsföretag i de flesta fall hos kontrollmyndigheten i kommunen. Offentlig kontroll följer förordning (EU) 2017/625; myndigheter får till exempel beställa produkter på nätet utan att uppge sin identitet och använda dem som officiella prover (artikel 36).

Utöver sanktioner kan myndigheterna förelägga er att ändra etiketter och reklam eller dra tillbaka produkter från marknaden. Befogenheter, sanktionsnivåer och tillämpning skiljer sig mellan länderna; kontrollera reglerna i varje land där ni säljer och låt en jurist granska era påståenden om ni är osäkra.

Hur kan vi hjälpa till?

Vi tar fram etiketttexter enligt reglerna, på begäran på svenska: ingredienser, mängder per daglig dos med % RI, bruksanvisning, obligatoriska varningar och förvaring. Valet av hälsopåståenden är ert; det erbjuder vi inte som tjänst. Som varumärkesägare ansvarar ni för de påståenden ni använder.

Övriga obligatoriska uppgifter finns i Märkning av kosttillskott, och anmälan förklaras i Anmälan av kosttillskott. Hur tryck och etikettering fungerar beskrivs på sidan Etiketter. Har ni frågor kan ni skicka en förfrågan – skriv gärna till oss på svenska.