Kosttillskott under eget varumärke: steg, kostnader och tidsplan

Kort version: 12 steg till ett eget varumärke för kosttillskott

Eget varumärke betyder att produkten säljs under ert namn och att ni ansvarar för informationen på den. Så här ser stegen ut, ungefär i den ordning som de flesta företag tar dem:

Steg 3, 8 och 9 kan löpa parallellt med arbetet med produkter och etikett. Nedan går vi igenom varje steg.

Vem ansvarar för ett kosttillskott under private label?

Ni. Enligt EU:s livsmedelslagstiftning är det den livsmedelsföretagare i vars namn eller firmanamn livsmedlet saluförs som ansvarar för livsmedelsinformationen (artikel 8.1 i förordning (EU) nr 1169/2011). Vid private label är det varumärkesägaren, inte tillverkaren.

• Tillverkaren ansvarar för de led den själv kontrollerar (artikel 17 i förordning (EG) nr 178/2002) och får inte leverera livsmedel som den vet eller förmodar inte uppfyller reglerna (artikel 8.3 i förordning 1169/2011).
• Om varumärkesägaren inte är etablerad i EU är det den som importerar livsmedlet till unionsmarknaden som ansvarar (artikel 8.1).
• Enligt våra villkor ansvarar vi för att produkten motsvarar den avtalade recepturen. Etiketten, påståendena, marknadsföringen och anmälan är varumärkesägarens ansvar. Se våra leverans- och betalningsvillkor.

Vad ska ni bestämma innan ni startar företaget?

Fyra saker: vad ni ska sälja, i vilken form, genom vilka kanaler och i vilka länder. De avgör hur många produkter ni börjar med, hur många etiketter och anmälningar ni behöver och därmed er budget.

Med färdiga recepturer kan ni börja med några produkter som kompletterar varandra, från 25 enheter vardera, och bygga ut sortimentet efter det som säljer. Bläddra efter form: liposomala kosttillskott, svamptinkturer, tabletter, kapslar och pulver.

Hur ordnar ni företag och moms?

Ni behöver ett företag som får bedriva handel, oftast en enskild firma eller ett aktiebolag. Företagsformer, avgifter och handläggningstider är nationella. I Sverige samlar Verksamt.se information och e-tjänster från bland annat Bolagsverket och Skatteverket; detaljerna går ni lämpligen igenom med er redovisningskonsult.

• Inköp från ett annat EU-land. Ge leverantören ert momsregistreringsnummer. Leveranser till företag med ett giltigt momsregistreringsnummer i ett annat EU-land är i regel momsfria för leverantören (unionsintern leverans); vi anger det på fakturan. Ni redovisar momsen på förvärvet i ert eget land, ofta kallat omvänd skattskyldighet. Hur det går till i praktiken förklarar er redovisningskonsult.
• Försäljning till konsumenter i andra EU-länder. När er distansförsäljning av varor till konsumenter i andra EU-länder överstiger det EU-gemensamma tröskelvärdet på 10 000 euro per år ska momsen i regel betalas i kundens land. Via One Stop Shop (OSS) kan ni deklarera och betala den momsen i ett enda EU-land.

Mer om inköp över gränsen finns i Kosttillskott från Slovakien. Hur momsen påverkar er marginal förklaras i Marginal på kosttillskott.

Måste ni registrera er som livsmedelsföretag?

Ja. Varje livsmedelsföretagare ska anmäla varje anläggning under sin kontroll som utför något led i produktionen, bearbetningen eller distributionen av livsmedel till den behöriga myndigheten för registrering (artikel 6.2 i förordning (EG) nr 852/2004). Att sälja kosttillskott under eget varumärke är livsmedelsverksamhet, även när en tillverkare tar fram produkterna åt er.

• Sverige: kommunen. Enligt Livsmedelsverket behöver den som tillverkar, säljer, importerar, för in eller på annat sätt hanterar kosttillskott i de flesta fall registrera sig hos kontrollmyndigheten i den kommun där verksamheten bedrivs. Kontakta kommunen, oftast miljö- och hälsoskyddsförvaltningen; där får ni veta hur registreringen går till och vad den kostar.
• E-handel utan eget lager. Livsmedelsverket räknar uttryckligen e-handel till de verksamheter som registreras hos kommunen, och registreringskravet gäller även företag som endast förmedlar livsmedel.
• Före start. Om verksamheten startar innan ni har anmält den för registrering kan företaget enligt Livsmedelsverket behöva upphöra eller betala en sanktionsavgift.
• Godkännande i vissa fall. Den som hanterar, tillverkar eller ompaketerar kosttillskott med animaliska ingredienser, till exempel vid ompackning av fiskoljekapslar, behöver enligt Livsmedelsverket ett godkännande från Livsmedelsverket.
• Finland. I Finland sköts tillsynen över företaget av kommunen. Kontrollera med den kommunala livsmedelstillsynen hur registreringen går till för er verksamhet.

Registreringen av företaget är något annat än anmälan av varje produkt, som vi beskriver längre ned.

Färdig private label eller egen receptur?

Vill ni komma igång snabbt med en liten volym väljer ni private label: en färdig receptur med er etikett. En egen receptur ger er en egen sammansättning och eventuellt exklusivitet, men kräver utveckling och en större volym.

En utförlig jämförelse finns i Private label vs white label. Hur vi arbetar beskrivs på sidorna Private label och Kontraktstillverkning.

Frågor att ställa till varje tillverkare:

1. Vilken är minsta beställning per produkt, och går det att kombinera produkter?
2. Vilket är styckpriset vid er volym, och vad ingår (etikett, etiketttexter, frakt)?
3. Kan tillverkaren ta fram etiketttexter för er marknad, till exempel på svenska?
4. Förbereder tillverkaren underlagen för anmälan i de länder där det krävs?
5. Hur lång tid tar det från godkänd etikett till leverans, och vilka är betalningsvillkoren?
6. Är recepturen exklusiv, eller säljer andra varumärken den också?
7. Levererar tillverkaren till ert land, och hur bestäms fraktkostnaden?

Hur kontrollerar ni recepturen mot EU:s och de nationella reglerna?

Innan ni beställer: kontrollera att varje ingrediens, i den formen och mängden, får säljas i ett kosttillskott i varje land där ni säljer. En del regler är gemensamma i hela EU, andra är nationella.

• Vitaminer och mineraler. Endast de vitaminer och mineralämnen som förtecknas i bilaga I till direktiv 2002/46/EG, i de former som anges i bilaga II, får användas (artikel 4.1).
• Maximala mängder. EU-gemensamma maximala mängder för vitaminer och mineraler har ännu inte fastställts, trots att artikel 5 i direktivet förutser dem. Kommissionens initiativ 12750 planerar att anta dem under första kvartalet 2028. Livsmedelsverket hänvisar i stället till Efsas övre gränser för säkert intag (UL-värden) och skriver att den som producerar kosttillskott ska kunna visa kontrollmyndigheten dokumentation som stödjer att ingredienser och dosnivåer är säkra.
• Andra ämnen. Några ämnen är begränsade i hela EU genom bilaga III till förordning (EG) nr 1925/2006, till exempel extrakt av grönt te (en daglig portion med mindre än 800 mg EGCG) och monakoliner från rött jästris (mindre än 3 mg per dag), båda med obligatoriska varningar. Många länder har dessutom nationella listor över växter och andra ämnen.
• Nya livsmedel (novel foods). Ett livsmedel som inte användes som livsmedel i någon betydande omfattning i EU före den 15 maj 1997 behöver ett EU-godkännande (förordning (EU) 2015/2283). Den 17 oktober 2026 var NMN, CBD, Cordyceps militaris och myceliumpulver av lion’s mane och reishi inte godkända nya livsmedel. Kontrollera Novel Food Status Catalogue och unionsförteckningen innan ni utvecklar en produkt, eftersom statusen ändras.
• Livsmedel eller läkemedel. Vissa ämnen kan i höga doser bedömas som läkemedel. Livsmedelsverket hänvisar till Läkemedelsverkets Ämnesguide, som visar vilka ämnen, växter och växtberedningar som klassificeras som läkemedel, och påpekar att produkter med CBD i vissa fall kan vara läkemedel.
• Ömsesidigt erkännande. En produkt som säljs lagligt i ett EU-land får i princip säljas även i ett annat (förordning (EU) 2019/515), men destinationslandet kan begränsa den av berättigade skäl, till exempel folkhälsa. Där EU-regler saknas gäller nationella regler (artikel 11.2 i direktiv 2002/46/EG).

Reglerna för kosttillskott skiljer sig mellan EU-länderna, och vissa ämnen är begränsade i vissa länder. Berätta för oss var ni planerar att sälja innan ni beställer, så ger vi er råd.

Vad ska stå på etiketten?

Etiketten ska vara på ett språk som krävs i försäljningslandet och innehålla de obligatoriska uppgifterna enligt förordning (EU) nr 1169/2011 och direktiv 2002/46/EG. I Sverige ska obligatorisk livsmedelsinformation anges på svenska; ett annat språk får användas om det endast obetydligt skiljer sig från svenska (5 § LIVSFS 2014:4). I Finland gäller finska och svenska i tvåspråkiga kommuner. En etikett får innehålla flera språk (artikel 15).

• Beteckning och särskilda uppgifter: beteckningen ”kosttillskott” (4 § LIVSFS 2023:3), kategorierna av näringsämnen eller ämnen, den rekommenderade dagliga dosen, tre varningar och mängden av varje näringsämne eller ämne per daglig dos, med procent av dagligt referensintag (RI) för vitaminer och mineraler.
• Allmänna uppgifter: ingrediensförteckning med framhävda allergener, nettokvantitet, bäst före-datum, parti, förvaringsanvisningar samt varumärkesägarens namn och adress.
• Läsbarhet: en x-höjd på minst 1,2 mm, eller 0,9 mm om förpackningens största yta är mindre än 80 cm².
• Krävs inte: näringsdeklaration (energi, fett, kolhydrater) gäller inte kosttillskott (artikel 29.1 a i förordning 1169/2011), och märkningsreglerna kräver ingen streckkod.

Den fullständiga checklistan med artikel för varje uppgift finns i Märkning av kosttillskott. Hur etiketttryck fungerar hos oss beskrivs på sidan Etiketter.

Måste kosttillskottet anmälas till en myndighet?

I Sverige nej, i Finland ja. Den EU-rättsliga grunden är artikel 10 i direktiv 2002/46/EG: ”För att underlätta en effektiv övervakning av kosttillskott kan medlemsstaterna kräva att tillverkaren eller den som saluför produkten inom deras territorium skall informera den behöriga myndigheten om saluföringen genom att skicka in ett exemplar av den etikett som används för produkten.” Varje land bestämmer själv om och hur.

Läget enligt myndigheternas webbplatser, kontrollerat den 19–20 oktober 2026:

• Varje land för sig. En anmälan i ett land gäller inte i ett annat. Portugal och Grekland kräver till exempel uttryckligen en anmälan även för produkter som redan säljs i ett annat EU-land.
• Alla regler gäller ändå. Att Sverige inte kräver någon anmälan betyder inte att reglerna är lindrigare: receptur, märkning och marknadsföring ska följa EU-rätten och de svenska föreskrifterna.
• Vem. Vid private label är det normalt varumärkesägaren som anmäler.

Hur det fungerar i Sverige, Finland och övriga EU-länder förklaras i Anmälan av kosttillskott.

Vad får ni säga om era produkter?

Endast hälsopåståenden som finns i EU:s förteckning över godkända påståenden (förordning (EU) nr 432/2012), på de villkor som gäller för dem. Påståenden om att ett kosttillskott förebygger, behandlar eller botar en sjukdom är förbjudna (artikel 7.3 i förordning 1169/2011, artikel 6.2 i direktiv 2002/46/EG).

• Reglerna gäller etiketten, er webbplats, nyhetsbrev och inlägg i sociala medier, eftersom allt detta är kommersiella meddelanden (artikel 1.2 i förordning (EG) nr 1924/2006).
• ”Bättre upptag” eller ”högre biotillgänglighet” är inget godkänt hälsopåstående. Beskriv liposomala produkter sakligt, till exempel ”magnesium i liposomal form”.
• Ett betalt inlägg av en influencer är reklam för ert varumärke och får inte dölja sitt kommersiella syfte.

Valet av påståenden är ert som varumärkesägare. Reglerna och de godkända formuleringarna för vanliga näringsämnen finns i Hälsopåståenden om kosttillskott och Liposomala kosttillskott förklarade.

Förpackningar: vad innebär producentansvar?

Som varumärkesägare som släpper ut förpackade produkter på marknaden är ni i regel ”producent” i förpackningsreglernas mening. Det innebär registrering i det nationella producentregistret och att ni betalar för insamling och återvinning av era förpackningar, oftast via en producentansvarsorganisation.

• EU-regler. Förordning (EU) 2025/40 om förpackningar och förpackningsavfall (PPWR) gäller sedan den 12 augusti 2026. Vissa skyldigheter börjar gälla senare.
• Registrering i varje land. Enligt PPWR registrerar sig producenter i varje medlemsstat där de för första gången tillhandahåller förpackade produkter (artikel 44.2). En producentansvarsorganisation kan sköta det åt er. Den som säljer förpackade produkter direkt till slutanvändare i ett annat EU-land kan också bli producent där.
• Nationella system skiljer sig fortfarande åt. Register, avgifter och rapportering sköts nationellt, även i Sverige och Finland.

Fråga en producentansvarsorganisation vilka skyldigheter som gäller för er och vilka avgifter ni betalar.

Behöver ni varumärkesskydd och streckkoder?

Ni behöver inget registrerat varumärke för att sälja, men det skyddar namnet som ni investerar i. Ansök innan ni trycker etiketter och lägger pengar på e-handel och reklam. Streckkoder krävs inte enligt märkningsreglerna, men butiker och marknadsplatser brukar begära dem.

• EU-varumärke (EUIPO): 850 € för en klass vid ansökan online, 50 € för den andra klassen och 150 € för varje ytterligare klass (förordning (EU) 2017/1001, bilaga I). Kosttillskott hör till klass 5 i Niceklassificeringen.
• Svenskt varumärke (PRV): 2 700 kr för en klass via PRV:s e-tjänst och 1 000 kr för varje ytterligare klass (PRV, kontrollerat 20 oktober 2026). Ett alternativ om ni bara säljer i Sverige. I Finland är det Patent- och registerstyrelsen (PRH) som registrerar nationella varumärken.
• Streckkoder (EAN/GTIN): skaffa dem från GS1-organisationen i ert land, så att numren registreras på ert företag. Avgifterna beror på land och omsättning.

Mer i Varumärkesskydd för kosttillskott.

Vad gäller vid försäljning online och i butik?

Kanalen väljer ni själva; reglerna för produktinformation är desamma överallt. Vid försäljning på nätet ska all obligatorisk livsmedelsinformation utom bäst före-datumet finnas tillgänglig innan köpet avslutas, och all information när varan levereras (artikel 14 i förordning 1169/2011).

• Ångerrätt. Konsumenter som handlar på nätet har i regel 14 dagars ångerrätt (direktiv 2011/83/EU). Undantaget gäller förseglade varor som av hälso- eller hygienskäl inte lämpar sig att återlämnas om förseglingen har brutits efter leveransen (artikel 16 e). Enligt vår tolkning kan ett oöppnat kosttillskott returneras, men oftast inte ett med bruten försegling.
• Kontroller. Myndigheter får beställa produkter på nätet utan att uppge sin identitet och använda dem som officiella prover (artikel 36 i förordning (EU) 2017/625).

Vad kostar det att starta?

Den största kostnaden är oftast lagret, som ni räknar ut med prislistan. De officiella avgifterna beror på landet: i Sverige finns ingen produktanmälan, i Finland kostar den 68 € per produkt via e-tjänsten, och företagsstart, registrering och varumärke kostar olika mycket beroende på land och myndighet.

Startkostnader i tre scenarier (exkl. moms):

Så räknar ni ut lagret: antal enheter av en produkt × styckpriset i den aktuella nivån (25–49, 50–99, 100–249, 250–999 enheter; från 1 000 enheter offert). Styckpriserna exkl. moms finns i prislistan och vid varje produkt i katalogen. Beställningar betalas till 100 % i förskott, så planera likviditeten därefter. Vad ni tjänar vid ert försäljningspris visar marginalkalkylatorn.

Avgifter i tabellen: Finlands anmälningsavgift enligt Livsmedelsverket i Finland, PRV:s avgift enligt PRV, båda kontrollerade den 19–20 oktober 2026; EU-varumärket enligt förordning (EU) 2017/1001. Övriga avgifter kontrollerar ni hos respektive myndighet.

Hur lång tid tar det innan ni kan sälja?

De formella stegen är oftast korta. Färdiga produkter med er etikett skickar vi vanligtvis inom 3–5 arbetsdagar efter att vi har fått det tryckfärdiga etikettunderlaget, om produkten finns i lager. Tidsplanen styrs främst av arbetet med varumärke och etikett och av nationella förfaranden.

Så hjälper vi er

Ni driver företaget, varumärket och försäljningen; vi levererar produkten under ert varumärke, med de underlag ni behöver.

• Färdiga recepturer från 25 enheter per produkt; produkterna kan kombineras. Tillverkning i Slovakien.
• Offentliga priser per enhet exkl. moms i nivåerna 25–49, 50–99, 100–249 och 250–999 enheter; från 1 000 enheter offert.
• Etiketttexter, på begäran på svenska, en måttmall i skala 1:1 och en manual för er formgivare. Ni levererar originalet; vi kontrollerar pdf-filen och skickar ett korrektur.
• Tryck och etikettering (valfritt) för 0,30 € per enhet utan startavgift; vi levererar också produkterna utan etikett.
• Leverans vanligtvis inom 3–5 arbetsdagar efter att vi har fått etikettunderlaget, om produkten finns i lager. Betalning 100 % i förskott.
• Frakt: vi levererar i hela EU. Fraktkostnaden bekräftar vi alltid före betalning.
• Anmälan: i Sverige krävs ingen produktanmälan, men i Finland och de flesta andra EU-länder gör det det (artikel 10 i direktiv 2002/46/EG). Kraven skiljer sig mellan länderna. På begäran ger vi råd och tar fram underlagen.
• Kontraktstillverkning: flytande och liposomala produkter ungefär från 100 l, tabletter och kapslar ungefär från 30 000 tabletter eller kapslar, pulver ungefär från 100 kg.

Bläddra i katalogen och prislistan, räkna på marginalen i kalkylatorn eller skicka en förfrågan – skriv gärna till oss på svenska. Svar på vanliga frågor finns under vanliga frågor.